Skateboard porträtteras ofta som en välkomnande kultur. En aktivitet som omfamnar socialt missanpassade och utstötta, som motverkar segregation och uppmuntrar till kreativ och individuell frigörelse. Vi skateboardåkare tror oss ha fattat något som ingen annan har. Samtidigt utgår vi ifrån normen “heterosexuella killar” och om någon bryter mot den normen så blir hen inte accepterad. Ofta utövar vi till och med förtryck och diskriminering mot de som inte passar in i vår bild av vad en skateboardåkare är.

Det här arbetet ämnar ifrågasätta de maskulinitetsnormer och belysa de hierarkier som existerar inom skateboardkulturen.