Sometimes it can be hard to remember why you have a bruise. All of a sudden it is just there, and you can’t retrace what has happened.
This project is about the types of bruises that in hindsight make you feel sick when you smell a Big Mac, the type that has given you a stress rash and a chronic cough, despite not having a virus. The type that means that you can’t step onto an escalator and that you colour-code everything. And those that have become epidemic in our society: ABUSING WOMEN IS A NEW EPIDEMIC! Yes, this is what the Swedish national newspaper, Svenska Dagbladet writes.
A bruise is never a sign of passivity.
If there is a bruise, there has always been resistance.
Ibland är det svårt att minnas varför man fått ett blåmärke. Det bara är där men går inte att härleda.
Det här projektet handlar om den sortens blåmärken som i efterhand gjort att någon mår illa när den känner lukten av Big Mac, sådana som gett en stressutslag och kronisk hosta utan virus. Sådana som gjort att en annan inte kan åka rulltrappa och sorterar allt i färgordning. Och som blivit en epidemi i vårt samhälle, MISSHANDEL AV KVINNOR EN NY EPIDEMI! Ja, så skriver Svenska Dagbladet.
Ett blått märke är aldrig ett tecken för passivitet.
Där det finns blåa märken fanns det alltid motstånd.